Krönikor
På den här sidan hittar du krönikor skrivna under de senaste åren. Det är lagom blandning av krönikor som är skrivna om simning och simrelaterade saker och företeelser i världen. Tidsomfattningen för publicering är åren 2018-2020
Tidigare krönikor (2017 och tidigare) från SIMMA hittar du här - klick
Under årens lopp har vi också publicerat (med benäget tillstånd av författarna) texter om simning som har nått ut till större läsekretsar eftersom författarna har varit etablerade men så som ofta händer - så försvinner texterna och är svåra att hitta om man inte har det tryckta materialet i sin hand, Därför hittar du texter av Per Olov Enquist och Anders Ehnmark under rubriken "klassiska krönikor" och de hittar du här - klick
.
Långdistanssimningen historia
Krönika: Långdistans simningens historia.
Skribent: Anders Alvestrand.
Tidigare publicering: Centralföreningen för Idrotts främjande Årsbok 2018 - den sk. Blå boken
Om författaren Anders Alvestrand f. 1943 professor emeritus, Karolinska Institutet, fd. Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset,
Huddinge. Har inga egna sportprestationer att skryta med men hemifrån blev han tidigt idrottsintresserad. "Bästa" julklappen genom tiderna
var boken Rekordmän på kolstybb av Sven Lindhagen (1954) som fortfarande står i bokhyllan.
En av dem som inspirerades av Gerude Ederle var svenskan Sally Bauer. Hon började simma som mycket ung, blev tidigt ett namn inom tävlingssimningen och satte I mitten av 1930-talet flera svenska rekord på distanser mellan 200 meter och en engelsk mil (1 609 m). Hon besatt den ganska ovanliga egenskapen att som simmare vara både snabb och uthållig och det var som långdistanssimmerska hon vann berömmelse. 1931 simmade hon över Öresund, både mellan Helsingborg och Helsingör och senare samma år den längre distansen mellan Limhamn I Malmö och Dragör på Amager I Köpenhamn. 1938 klarade hon först av en 48 km lång simning över Kattegatt och bara en dryg vecka senare korsade hon Ålands hav, 30 km mellan Grisslehamn och Signilsskär på Åland. Men det var Engelska kanalen som var den lockande utmaningen. Långdistanssimning kräver inte bara uthållighet och envishet, det gäller också att få ihop ekonomiskt stöd. Till skillnad från många andra sporter är utrustningen, en baddräkt, en badmössa och ett par simglasögon, förhållandevis billig. Men resor och boende, under ibland långa tider för att avvakta acceptabla väderförhållanden, och kostnader för följebåt med en erfaren pilot, som måste känna till strömmar och tidvatten, och övrig besättning kostar pengar. Bauer lyckades få sponsring av flera svenska företag och kunde 1939 göra sig klar för att simma över Engelska kanalen.
Efter Bauer och Wärle har ytterligare tre svenskar simmat över Engelska kanalen:
Staffan Hasselberg 1960, Fredrik Kumlin 2009 och Anna-Carin Nordin 2010.
Anna-Carin Nordin har med tiden 12.00:59 det svenska rekordet, men det är långt ifrån hennes främsta merit. Hon är tveklöst Sveriges genom tiderna mest meriterade långdistanssimmare och blev 2017 invald I International Marathon Swimming Hall of Fame (IMSHOF) men är trots det nog även bland idrotts- och simningsintresserade ganska okänd.
Långt in på 1900-talet var det genom korta notiser i radions nyhetssändningar och tidningsartiklar som man fick reda på vad som hände i världen. Då var en sportprestation som tog 14 timmar minst lika intressant som den som tog 10 sekunder. Men nu, när man kan följa snart sagt alla idrottstävlingar live, i real tid, i radio och TV är det snabba skeenden som gäller och långdistanssimning hör till det som rejält hamnat i medialt bakvatten. För, som A-C Nordin själv säger, att timme efter timme se hur en simmare i öppet vatten kämpar för att ta sig fram mot strömmar och tidvatten är lika spännande som att se gräset växa. Men simmarnas prestationer blir inte mindre imponerande för det.
Jag träffade Anna-Carin en vinterdag i Jättendal i Hälsingland där hon bor och arbetar som simlärare och inom hemvården. Hon hämtade mig med en liten vit bil med texten “7 Ocean”i stora bokstäver längs sidorna. Med den texten vill hon tala om att den drygt 45-åriga, ganska kortvuxna men stadigt byggda och uppenbart energiska kvinna som kör bilen är den första kvinna som klarade av “Ocean’s Seven”, världens kanske tuffaste utmaning för långdistanssimmare. Sedan 2008 är Ocean’s Seven maratonsimmarens alternativ till “Seven Summits”, där bergsklättrare skall bestiga den högsta toppen på sju kontinenter. Hittills har drygt 350 individer klarat av den utmaningen men bara nio individer har genomfört de sju simningar som ingår i Ocean’s Seven. De ingående simningarna kan tas i valfri ordning men för alla gäller samma regler som för simning över Engelska kanalen: Simmaren får bara bära normal baddräkt, badmössa, simglasögon och öronproppar.
Under åren 2010-2013 klarade Anna-Carin Nordin av de sju simningarna i följande ordning:
1. Engelska kanalen mellan Dover och Calais, 34 km
2. Molokai-kanalen mellan Oahu och Molokai på Hawaii, 43 km
3. Gibraltarsundet mellan Europa och Afrika, 14 km
4. Catalinakanalen mellan Santa Catalina Island och Kaliforninens fastland, 34 km
5. Tsugaru-kanalen mellan öarna Honshu och Hokkaido I Japan, 19 km
6. Cooksundet mellan nord- och sydön i Nya Zeeland, 34 km
7. Irländska kanalen (North Channel) mellan Skottland och Irland, 35 km
Anna-Carin Nordin har “alltid” simmat. Hon växte upp på Lidingö utanför Stockholm och började tidigt tävla för IFK Lidingö men kunde inte riktigt hävda sig. Hon var inte tillräckligt snabb. Men hon var uthållig. Ändå dröjde det till 2008 innan hon på allvar bestämde sig för att satsa på långdistanssimning. 2009 deltog hon i Vansbrosimmet, 5 km, och, efter försök, i en världscupsimning över 10 km i Köpenhamn. Men hon insåg igen att hon var långsam och att det var längre distanser som gällde för henne. Hon anmälde sig för att simma över Engelska kanalen 2010 - “det är ju när man har simmat över Engelska kanalen som man kan kalla sig långdistanssimmare”. Anmälningsavgiften på 5000 kronor är den lilla kostnaden, sedan tillkommer drygt 25 000 kronor för följebåt och pilot och kostnader för resor och tid i Dover för träning och väntan på acceptabelt väder inom en tilldelad tidsram, och Anna-Carin tog ett banklån på 80 000 kronor. Hon avslutade träningen inför avresan till England med att simma runt Lidingö, 25 km, på 8 timmar och 40 minuter i 15-gradigt vatten. Hon hade ingen följebåt, men hennes pappa följde i bil henne från land och kunde med någorlunda jämna intervall köra ner till vattnet och kasta ner mat och dryck till henne. Sjöpolisen larmades och ryckte ut men fick lugnande besked av den “nödställda” som verkade vara i god form: “Jag simmar runt Lidingö som träning inför Engelska kanalen.”
Förutom tidvatten och strömmar är det mycket som skiljer bansimning från distanssimning över öppet vatten. Sjön kan gå hög med meterhöga vågor och många simmare blir sjösjuka. Flera av de kanaler och sund som ingår i Ocean’s Seven är trafikerade av stora skepp. Fler än 600 fartyg passerar dagligen Engelska kanalen och 80-100 färjor går dagligen mellan Dover och Calais, och det är pilotens uppgift att hålla undan simmaren från alla skeppen. I den zon som separerar farlederna för fartyg som går i olika riktning samlas sjögräs, maneter och skräp av allahanda slag, som allt kan bli ett hinder för simmaren att ta sig igenom.
Har presenteras krönikor eller rättare sagt lite längre artiklar som normalt inte får plats i det ordinarie Nyhetsflödet.
Vem som helst får skriva här men materialet skall naturligtvis vara simanpassat eller tangera vår idrott i i intresse.
Skicka din krönika till Bo Hultén under adress: bo.hulten@telia.com
Man kan hitta texter om simning och annat också på Bosse Hultén privata hemsidor. Där finns en del av det han skrivit för tex. Skånsk Idrottshistoria. Kolla gärna på den sidan som du hittar här - klick
SIMMA AB © Copyrights 2020 email: simma@telia.com telefon: 0046-(0)709-565690 kontakt: Bo Hultén SIMMA grundad år 2000