Anna Teresa Margareta ”Greta” Johansson, gift Brandsten, född 9 januari 1895, död 18 januari 1978, var en svensk simhoppare och simmare. Hon började tidigt visa intresse för simning och simhopp. 1905 fick hon sin första badbiljett av skolan[2] till Strömbadet, beläget vid Norrström, strax norr om Riddarholmen. Hon tränades av Lisa Regnell i simhopp, och redan 1908 vann hon sin första simhopptävling. Hon vann vid OS 1912 Sveriges första kvinnliga OS-guld. Johansson tävlade för Stockholms KK. Johansson vann guld i damernas höga raka trampolinhopp (10 meter) i olympiska sommarspelen 1912 i Djurgårdsbrunnsviken och blev därmed Sveriges första kvinnliga olympiska guldmedaljör. Mot slutet av sitt liv skrev hon i ett brev om hur hon på somrarna 1902-1912 tränade och lärde sig simning och simhopp. Det fick ske genom ”trial and error” eftersom de kvinnliga idrottarna inte hade någon tränare till hjälp. 1913 försörjde hon sig som lärare i simning och simhopp och förlorade därmed sin amatörstatus. Hon slutade därmed sin aktiva karriär. Greta emigrerade till USA 1914 efter att hon gift sig med den professionella simhopparen och tränaren Ernst Brandsten. Tillsammans var paret en aktiv del av simhoppningens utveckling i USA.