Skådespelare, simmare och allkonstnär
En av de märkligaste människor som uppenbarat sig i idrottsvärlden i Sverige. Idag helt okänd men han var på många sätt en mycket intressant och unik person.
Född 1869 och den 26 september 2019 var det 150 år sedan han såg dagens ljus.Han blev den förste någonsin i svensk idrott som kunde kallas sig svensk mästare. Idrotten han segrade i var simning. Han skrev landets mest välkända hejarramsa och han var dessutom en firad teater - och filmskådespelare. Hans namn var Axel Hultman, i perspektivet en idrottsentreprenör som i dag hade välkomnats.
Här är historien om Axel Hultman...
Den 26 september 1869 såg han dagens ljus. Han föddes på Prästgårdsgatan 3, Maria Församling i Stockholm. Fastigheten där han såg dagens ljus kallades den ”Ehlerska huset”. Efter Hultman dagar i huset – blev det uppköpt av konstnären Christian Eriksson och släkten Eriksson har funnits i det sk. ”Konstnärshuset på Maria Prästgårsdgata” i tre generationer sedan dess. Fastigheten har sin egen historia med ett gårdshus från 1600-talet och med bakgård som rymmer en sällan skådad idyll.
Där skapades en oas av ovan nämnde Eriksson och Ragnar Östberg (stadshusarkitekten) - en skulpturpark som fortfarande står kvar. Men allt detta är som det brukar heta en helt annan historia.
Axel Hultman kom tidigt att bli en allätare i idrott. Han tävlade gärna på kälke. Det som idag skulle betecknas som rodel. Gärna i omgivningarna på Söder i Stockholm men också på senare dagar i Åre. Helst i mixedklasser. Han kvinnliga partner var då Ester Blenda Nordström (aktuell i Augustbelönad bok och utställning på Skarhults slott - hon var benämnd som Sverige första riktigt grävande kvinnliga journalist).
Skridskor var en annan idrott som han med glädje omhuldade. Han betade också av skridskosegling, bobsleigh, segling, rodd, skytte, motorsport men det var inom simningen som han skulle skriva in sig som den förste i sitt slag.
1882 hade den första kappsimningen ägt rum i Stockholm men det skulle dröja ett bra tag innan organiserade simtävlingar kom till stånd. Nio år senare skulle det första svenska mästerskapet äga rum. 9 augusti 1891. Sträckan som skulle simmas var 1000 meter. Från Stockholms Roddförenings brygg till Källhagen t.o.r. Detta lopp kunde Hultman vinna berkvämt med 15 sekunder.
Inte långt efter målgången i detta lopp efter simmades dagens andra gren. Hultman ställde upp i det också och kunde efter att ha blivit masserad, druckit ett stort glas bourgogne åter hoppa i vattnet och vinna detta mer sprinterbetonade lopp över 150 meter. Dubbla SM-guld första och enda tävlingsdagen.
Året efter åter tävlingarna om de svenska mästerskapsmedaljer. Då på 500 och 150 meter. Historien upprepade sig även om det satt hårt åt den här gången.
Efter detta fjärde SM-guld skulle Hultman lägga sin yllebaddräkt på den s.k.. hyllan och tävlade aldrig mer i simning. Fyra lopp, fyra SM-guld – en enastående simkarriär. Hans insatser för simningen fromma var dock inte slut där. Han återfanns som funktionär i samband med OS i Stockholm 1912 - både i simning och rodd. Efter SM-gulden 1892 var det teaterkarriären som han åts upp av mer och mer.
Han gick på Dramatens elevskola 1892-93 och verkade sedan på bl.a Svenska Teatern i Helsingfors, Vasateatern och Dramaten i Stockholm. Hans sisat teaterengagemang var på Södra teatern och Oscarsteatern fram till 1919. Efter detta så blev det tio år av filmer. Den första kom just 1919 - ” Sången om den eldröda blomman”. Det var en Mauritz Stiller-film med bl.a Lars Hansson och Axel Hultman i rollistan. Sammanlagt 21 filmer blev det. Axel Hultman slutade sitt aktiva liv 1935 vid 66 års ålder.
Hejarramsan då. Jo, inför fotbollslandskampen 1916 mellan Sverige och Danmark utlystes en tävling om att skapa en hejarramsa. Det här med hejarramsor hade smugit fram under sommar-OS 1912 och inför den nya traditionen med fotbollslandskamper mellan Sverige och Danmark under krigsåret 1916 tyckte man att det var dags att organisera detta på riktigt.
Axel Hultman vann tävlingen med sin ramsa ”Heja grabbar, friskt humör. Det är det som susen gör. Heja, heja, heja.”
Ramsan blev en succe. Inte bara för att den var så kort, kärnfull, lätt att lära sig utan också för att Sverige för första gången kunde vinna en fotbollslandskamp mot Danmark. 4-0 till blå/gult. Axel Hultman fick dessutom äran att leda hejarklacken från läktaren den dagen.
Fotnot: Efter SM-simning kom SM-traditionerna igång först 1899 och har sedan dess simmats en till två gånger (dubbla SM sedan 1953) per år. Svenska Simförbundet bildades 1904
SIMMA AB © Copyrights 2023 email: simma@telia.com telefon: 0046-(0)709-565690 kontakt: Bo Hultén SIMMA grundad år 2000